Historik

 

 

 

Innan Fnyskens Odlingsområde
Området som Fnyskens Odlarförening nu arrenderar av Tyresö kommun tillhörde från början Tyresö Gård.
Området såg då mest ut som en ödetomt där mycket sly och tistlar växte och där fasaner hade sitt tillhåll.
Tyresö gård lades ner 1958 varefter området utarrenderades till Erik Magnusson.
Man kunde då se kor gå och beta på området och utmed Tyresövägen - ungefär vid rondellen med den stora golfbollen - fanns fyra fem små sommarstugor.

1986 beslutade kommunen att området skulle plöjas upp och upplåtas som odlingslotter.
Från början arrenderades lotterna direkt av kommunen men redan 1988 tog
kommunen ställning till att det vore bättre om ansvaret och skötseln av odlingsområdet övergick till en ideell förening.

Från början fanns olika förslag till namn på vad föreningen skulle heta bland annat Solrosen, Gurkan,
Öringe odlarföreningen och Fnyskens Odlarförening. Vad ordet ”Fnysken” egentligen betyder har inte varit möjligt att få fram.
Att det har anknytning till ord som kärr, sank mark, våtmark framgår dock.
Under början av 1700-talet torde området varit sjö.
Det verkar också som om det då har funnits ett torp som hette ”Fnysken”.

Följande bidrag har föreningen fått från en av våra medlemmar, Karin Gustavsson juli 2004.
Hågkomster från Fnysken
Fnysken bestod av flera stora vattensjuka åkrar som delades av ån, som börjar vid Erstavikskogen och går ut i Uddbyviken.
Vid Bäverbäcken fanns ett ställe med bisamråttor. De levde i och kring ån och
skrämde mig rejält när jag sköljde tvätt.
Vi hade vår tvättstuga vid ån, vid bron till Fårdala, som är mitt barndomshem. När jag låg där på knä på spången kom en stor bisamråtta och simmade mellan mina händer.
Jag blev så rädd att jag skrek.
Råttan blev så skrämd att den kastade sig upp mot pålarna som ån var pålad med och föll med ett stort plask ner i ån och simmade iväg. Vem blev mest rädd?


Åkrarna brukades, råg odlades omväxlande med vallar. Skörden kördes in i stora Fryskladan som stod nära Töresjövägen, sen hämtades skörden till Tyresö Gård på vintern.
Jorden var lätt och fin, det växte bra, ett år mättes det upp ett över två meter långt rågstrå! Det var så märkligt att det kom in i tidningen.
När åkrarna plöjdes var det fyra parhästar som plöjde. I början på 40-talet var det tre skolkamrater till mig som jobbade samtidigt på åkrarna och blev bjudna på kaffe av Ingrid, som då bodde i den röda stugan vid Bäverbäcken. Stugan står ännu kvar fast ombyggd och är nu båtbyggeri. Mina skolkamrater satte stort värde på att bli bjudna på kaffe.
När de harvade och vältade så dammade det förskräckligt.
Då var det gott att få komma in och få en kaffetår.

Efter skörden kom ”andgångsklövern” saftig och god på sommaren och då kom Ko-Kalle med Tyresö Gårds kor dit. När jag gick till skolan mötte jag den långa raden av kor cirka 30 stycken med Ko-Kalle och hans hund Topsy i täten. De drev korna utefter stora landsvägen. På hemväg från skolan mötte jag dem igen, inte utan problem, för nu ”tömde” de magarna, lösa blev de ju av den saftiga klövern. Tur var det att trafiken var liten, nu skulle det inte gå!

Att nya vägen drogs över Fnysken var Jonssons i Pettersboda förtjänst. Den gamla vägen gick förbi gårdarna Pettersboda, Ulriksdal, Myggdalen och sedan till Bollmora. Jonsson sa till gamla markisen när han tänkte bredda den gamla vägen ”Ta rakt över Fnysken". Det blir kortare och så en lång raka”. Markisen insåg att det var ett bra förslag. Att Pettersboda slapp att få trafiken mellan sig och uthusen var ju också en fördel.

När höet låg i ladan, som var öppen, tak var det förstås, men inte väggar på alla sidor, samlades alltid älgar där och åt. Grabbar som cyklade förbi kunde inte låta bli att reta älgarna och då kunde hända att någon av grabbarna stannade för att se på älgarna. De kunde då ilskna till och jaga iväg grabbarna. Jag  var själv med om det en gång.

Fnyskens Odlarförening bildas
Vid möte på Björkbackens föreningsgård bildades Fnyskens Odlarförening den 12 april 1989. Till ordförande valdes Hugo Axelsson. Avtalet med kommunen innebar att föreningen skulle betala 100 kronor/år och medlem. Till detta kom vattenavgifter som skulle betalas till Vattenverket. Vid mötet antogs föreningens stadgar – i stort sett desamma som nuvarande stadgar. Styrelsearvodet bestämdes till 500 kronor till styrelsen och årsavgiften till 160 kronor. Vid första styrelsemötet diskuterades skötsel av odlingsområdet och inköp av gräsklippare samt besiktning av lotterna.

Arrendeavtalet med Tyresö kommun undertecknades den 6 juni 1989. Enligt detta skulle 166 lotter upplåtas till ”av Tyresö Kommun anvisade personer”. Arrendeavgiften för 1989 var 8 300 kronor och därefter 16 600 kronor per år. Styrelsen tog även kontakt med Trygg Hansa för att försäkra redskapsboden. Då självrisken var 5 000 kronor och kostnaden per år 500 kronor ansåg styrelsen att förrådet inte var värt att försäkra. Alla som anmälde sig till en lott skulle betala en anmälningsavgift om 20 kronor. Under 1989 var 165 av 166 lotter uthyrda!

Från A till Å -1989 till 2009
Av styrelseprotokollen från den 19 april 1989 och till dags dato kan man läsa följande:
Aktiviteter
Under årens lopp har bjudits på allehanda aktiviteter. En av de mest uppskattade har varit ”Öppet hus” som startade redan 1998. De första med musikunderhållning av Gunnar Molton och hans fru.Traditionella inslag har varit tipspromenad, korvgrillning och lekar -. Senare har tillkommit lotteri, loppis och försäljning av egenodlade grön-saker och blommor.
Övriga aktiviteter värda att nämna är föredrag av Erik Magnusson om ”Tyresö förr och nu”, örtodlarcirkel, odlarkurs för nybörjare, föreläsning av Mikael Widerdal i konsten att slappna av,
”Våra gröna rum” med Gunnel Karlsson från TV-programmet ”Gröna rum”, föreläsningar i konsten att kompostera m.fl.

Arrendeavgift
Arrendeavgiften var från början och är fortfarande 100 kronor per lott och år.
Arvoden/Kostnadsersättning
Från början var arvodena till styrelsen 500 kronor. 1992 höjdes arvodena till 1 000 kronor till styrelsen, 1 000 till gräsklipparlaget och 200 kronor till revisorn. Arvodena har därefter ökat i takt med att styrelsens och gräsklipparlagets arbetsuppgifter ökat. Vid årsmötet 2009 beslutades att arvodet till styrelsen skulle vara 4 000 kronor, till gräsklipparlaget 4 000 kronor, till webbredaktören 500 kronor och till revisorn 200 kronor. Nämnas kan att revisorns arvode varit detsamma sedan 1989. Kanske dags för en höjning?

Belysning

Frågan om belysning på området kom upp på agendan 1997. Det visade sig dock att kostnaderna skulle uppgå till cirka 17 000 kronor per år samt kostnader för skåp, arbetskraft och material. En kostnad som bedömdes alltför hög.

Besiktningar
I arrendeavtalet står att föreningen har ansvar för att området inklusive de enskilda lotterna sköts på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär att styrelsen en eller två besiktningar per år. Vad vi kan se så ter sig området alltmer välskött. Noteras kan att vid besiktningen 1992 fick 72 lotter anmärkning.
Anmärkningarna gällde att lottnummerskylt saknades, att lotten inte var iordningsställd när den skulle och att en del lottinnehavare lade avfallet utanför sin egen lott!

Ekonomi

Av ekonomiredovisningen för 1990 framgår att föreningen fått in 26 730 kronor i medlemsavgifter och 820 kronor i ”köavgifter”!. Utgifterna uppgick till 24 192 kronor i huvudsak bestående av arrendeavgift 16 600 och vattenavgift 2 526. Inkomsterna uppgick 2008 till 42 073 kronor – därav 40 200 kronor i medlemsavgifter och 1 873 kronor i förtjänst från höstfesten. Utgifterna var något högre – bestående framförallt av arrendeavgift och vattenkostnad 8 100 kronor. Sammanfattningsvis kan sägas att föreningens ekonomi har varit och fortfarande är god och välskött.

Golfbanan

Att golfbollar kommit in på vårt område har varit ett problem redan från golfbanans start. Ett flertal samtal mellan golfbanans ägare och Fnyskens styrelse har ägt rum under åren. Vissa förbättringar har därvidlag åstadkommits. Det senaste mötet resulterade i det skyddsnät som uppfördes för två år sedan.Trots detta händer det inte alltför sällan att golfbollarna hamnar hos oss. Problemet med golfbollarna kvarstår således.

Gräsklipparlaget

Att hålla föreningens gemensamma grönytor i ordning är ett måste. En ideell förening bygger på att alla hjälps åt med gemensamma uppgifter. Från början sköttes grönytorna av några besjälade styrelsemedlemmar. Därefter kom ett par år då föreningen hade möjlighet att till sin hjälp ha två till tre ALU-anställda. Sen var det åter aktuellt att av egen kraft sköta området. Ett särskilt gräsklipparlag bildades – bestående av ”gamla” eldsjälar. Föreningen står nu inför en föryngring av dess ”eldsjälar”. Kanske är du en presumtiv sådan?

Hemsidan

1999 fick föreningen en egen hemsida –www.fnysken.com. Där kan man läsa om föreningen, stadgar, ordningsföreskrifter, årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelsen, lotter för uthyrning och en hel del annat. Alla fantastiska bilder från Fnysken icke att förglömma.

Jord, sand m.m.

Föreningen hade fått jorden analyserad av Analysen i Skara. Analysen visade att jorden hade hög mullhalt, lågt PH-värde och lågt näringsvärde. För att få bättre struktur på jorden inhandlades sand. Därtill har flertalet lottinnehavare tillfört rikligt med näring och gödsel.

Objudna gäster, skadegörelse

Området har vid några tillfällen haft besök av objudna gäster. Dessa har tillförskansat sig potatis och andra grönsaker. Trots detta måste sägas att vi i allt väsentligt varit förskonade från mer omfattande förstörelse och inbrott – undantaget 1992 då vår nyinköpta röjsåg stals.

Mördarsniglar

I ett av styrelseprotokollen kan läsas att mördarsniglarna gjorde sin entré redan 1998. Därefter har sniglarna gjort sig påminda så gott som varje år. Samtidigt har ett otal goda råd för att få bort sniglarna prövats – dock än så länge utan nämnvärd verkan.

Pergolan/regnskyddet

Diskussion och planering påbörjades redan år 2000. Från att från början ha tänkt oss ett åttakantigt lusthus. Byggnadslov hade visserligen beviljats 2004 men kostnaderna visade sig bli alltför dyra. Efter genomgång av flera andra alternativ fastnade styrelsen vid att köpa in två ”omgångar” regnskydd, ett vid föreningsboden och ett vid lotterna 2-4. Med gemensamma krafter byggdes skydden och det första stod färdigt våren 2007. Det andra hösten 2007.

Sandlåda

Redan 1990 beslutades att en sandlåda skulle byggas. Vad som blev av detta framgår inte av protokollen. Året därpå kan man läsa att ”Virket till sandlåda inhandlat, men ej hopmonterats ännu”. Vad det blev av sandlådan förtäljer inte historien. Nya sandlådor har dock inhandlats –
uppskattat av såväl barn som föräldrar.

Staketet
Att kunna omgärda området med ett staket var ett prioriterat redan från början. Eftersom kostnaderna visade sig mycket höga gjordes en förfrågan om ekonomiskt bidrag till kommunen. Så småningom kom staketet med hjälp av ALU-anställda på plats och med det ett hela tiden pågående underhållningsarbete av detsamma. Efter stormen 1999 diskuterades som alternativ i stället plantera en häck. Kostnaderna visade sig dock överstiga (cirka 15 000 kronor) vad föreningen ansåg sig ha råd med. Förra året började styrelsen att plantera syrenplantor utmed staketet vid Sidvallsvägen. Har du möjlighet att bidra med en eller flera syrenplantor mottages detta med tacksamhet. Att inhandla plantor kostar alltför mycket.Stormen 1999 – ett kostsamt äventyr
Efter att höststormen 1999 gjort sitt kunde vi tårögda konstatera att toan hade blåst omkull likaså stora delar av staketet. Dessutom hade tjärpappen på föreningsboden blåst bort!

Svenska Trädgårdsföreningen

Redan 1991 togs frågan upp om föreningens skulle ansluta sig till ”Svenska Förbundet för
koloniträdgårdar och fritidsbyar”. Efter att ha tagit reda på kostnaderna – 50 kronor per år och medlem. Vid årsmötet 2004 aktualiserades frågan igen. Beslut fattades vid årsmötet 2005 och vid årsmötet 2006 att föreningen inte skulle begära medlemskap.
Kostnaden var då 90 kronor per år och medlem.

Toan
Redan 1993 aktualiserades frågan om att skaffa toa på området. Olika alternativ undersöktes. Så småningom visade det sig att de ekonomiska alternativ som stod oss till buds var att införskaffa en torrtoa. I augusti 1997 var toan i bruk – och därefter flitigt använd efter behov! Kommunen bidrog med halva kostnaden.

Uhyrningsgrad

Som sagts var det från början kö till att få en lott. De första åren var i stort sett alla lotter uthyrda. Därefter har uthyrningsgraden varierat. Ibland kö, ibland lediga lotter att hyra.
För närvarande är ett begränsat antal lotter lediga. Intresset för att odla verkar dock öka.
Och glädjande nog särskilt bland de unga.

Vattenkostnader

Vattenkostnader är alltid en svårberäknad utgift. Dåligt väder innebär låga vattenkostnader.
Sol och värme medför stort behov av vattning och därmed höga vattenkostnader. Det gäller därför att ha beredskap för än det ena och än det andra.
Vattenförbrukningen 1990 var 577 m/3. Stora variationer i vattenförbrukningen på grund av väder och vind.

Vattennyckar
Från början fanns ett begränsat antal tappställen. Så småningom utökades antalet. Förutsättningen för att få tillgång till vattenställen var att man hade en vattennyckel. En sådan kunde erhållas mot en viss dispositionsavgift.
Hanteringen och handhavandet med vattennycklarna visade sig dock vara en källa
till otaliga problem. Numera gäller att en ny medlem får en vattennyckel.
Slarvas denna bort får man betala för en ny.

Vinbärskvalster

Samma år som mördarsniglarna gjorde entré konstaterades att svarta vinbärsbuskarna hade angripits av kvalster. Styrelsen bestämde då att samtliga angripna buskar skulle tas upp och forslas bort. Samma öde drabbade oss även 2005.
Efter det har styrelsen beslutat att inga nya svarta vinbärsbuskar får planteras på området.

Årsavgifter

Från början var årsavgiften 160 kronor. Till detta kom en vattenavgift. Sedermera höjdes avgiften till 170 kronor varav 100 kronor till arrendeavgift, 20 kronor till vatten och 50 kronor till föreningen. 1993 var årsavgiften 200 kronor och 1996 250 kronor. Detta gällde fram till 2002 då avgiften höjdes till 300 kronor.
Från och med 2009 är avgiften 300 kronor plus en medlemsavgift på 50 kronor dvs i stort sett
en fördubbling.
Som jämförelse kan nämnas att ett frimärke 1989 kostade 2,20 kronor jämfört med
dagens pris 5,50 kronor!

Föreningens ordföranden

1989-1992 Hugo Axelsson
1992-1996 Åke Johansson
1996-1998 Eva Wahtramäe
1998-2000 Lis Åström
2000-2006 Hilde Bjöns
2006-        Bo Egelryd
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 





Tillbaka